I Nilsson&Hwang kan man läsa att om du tittar på ett barn när han/hon kommunicerar med sin omgivning att han/hon anpassar sitt språk utefter mottagaren. redan i tidig ålder.
Detta får mig att fundera, hur viktigt är då inte vårat beteende i klassrummet? Ska vi se klassen som en grupp elever på 22 st eller ska vi se klassen bestående av Olle, Liam, Tilde, Linnea, Olivia, Frans o.s.v? Genom att uppmärksamma barnen med namn bekräftar vi dem. I lärande skola bildning, kap. 6 kan vi läsa att en grund är att kunskap växer i takt med ökat intresse. För att klara av vardagens alla små och stora problem, situationer så måste vi använda oss av sådant som hjälper oss igenom dessa. Detta är kunskap. Kunskap är något vi bland annat tillgodoser oss genom att blanda teori och praktik. hur vi använder oss av alla språk påverkar våra elever. språket finns i allt och barnens språkutveckling är upp till oss att uppmuntra.
https://www.youtube.com/watch?v=apzXGEbZht0
Referenser:
- Hwang, P. & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. (3., rev. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
- Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. (3., [rev. och uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Wow det får en att verkligen tänka till...bemötandet och kroppsspråket är viktigare än man tror. Det gör ont i hela kroppen att se klippet. Språket är helt uppenbart inte enbart det man säger utan även det man gör med kroppen. Bra att tänka på i varje situation när man möter människor, men kanske speciellt viktigt när man möter sina elever. Jag tror att det är som du säger, viktigt att möta Kalle, Pelle, Stina, Johanna m.fl. och inte bara 22 elever. Att bekräfta alla.
SvaraRaderaOj vilket berörande klipp!
SvaraRaderaBemötande är verkligen så mycket mer än ord, det är ett helt kroppsspråk och hela stämningen man sprider runt omkring sig. Jag tror verkligen att det är viktigt både som lärare och privatperson att fundera över vilken känsla man förmedlar till de runt omkring en. Att visa att man är närvarande och till exempel ser varje elev eller att man ser människan man sitter och pratar med över en kopp kaffe och inte bara bläddrar i mobilen är verkligen en viktig tankeställare i denna teknologiska värld.
Oj vilket berörande klipp!
SvaraRaderaBemötande är verkligen så mycket mer än ord, det är ett helt kroppsspråk och hela stämningen man sprider runt omkring sig. Jag tror verkligen att det är viktigt både som lärare och privatperson att fundera över vilken känsla man förmedlar till de runt omkring en. Att visa att man är närvarande och till exempel ser varje elev eller att man ser människan man sitter och pratar med över en kopp kaffe och inte bara bläddrar i mobilen är verkligen en viktig tankeställare i denna teknologiska värld.
Mycket intressant klipp från youtube. Precis som föregående kommentarer så väckte många tankar i mig, särskilt kring hur jag själv speglar mitt kroppsspråk och är närvarande gentemot min dotter med tanke på mobilens utrymme i våra hem idag.
SvaraRaderaKroppsspråket är vårt första uttrycksmedel när vi är små bäbisar och detta faktum blir så tydligt i klippet ovan. Att kroppsspråket fortsätter vara vårt största verktyg för kommunikation genom hela livet är dock någonting som vi oftast glömmer bort. I grundskolan och även på högskolan fokuserar vi väldigt mycket på det verbala språket, hur vi skriver och vad vi skriver. Något jag har funderat över sen vår programstart är varför lärarprogrammet inte har en större kurs i retorik, då detta ämne är grunden i det vi kommer ägna oss åt i vårt yrkesliv. Att vet hur man kommunicerar med sin klass, vad de olika signaler som kroppen sänder ut betyder och hur vi faktiskt fångar elevernas uppmärksamhet genom kommunikationens olika verktyg. En medvetenhet kring hur vi speglar våra elevers olika kommunikationssätt är grundläggande för elevernas egna kommunikation. Jag tror starkt på att retorikens plats i lärarutbildningen skulle göra stor skillnad för många framtida och nutida lärare.
Tänk hur man med kroppsspråket kan säga mycket...och vad viktigt det är för barns utveckling. När jag fick mitt första barn för snart 15 år sen så fick jag en förlossningsdepression, jag kände inte att vår dotter var min, detta ledde till att hon, enligt en psykolog, fick samarbetssvårigheter och utvecklade inte det sociala lika bra som andra små barn. Jag betedde mig i början lite som mamman i klippet med "still face" utan att jag själv visste om det. Hon mår ju såklart bra idag men känslan som man har med sig som mamma är svår att släppa.
SvaraRaderaJag tror det är vi verkligen behöver lära oss att umgås igen, så är det ju förstås inte för alla men generellt sett så "glömmer" vi bort varandra i den teknologiska värld vi nu lever i. Man ser fler och fler klipp på youtube där barn gör allt för att få sina föräldrars uppmärksamhet men föräldrarna är så engagerade i sina telefoner att barnen blir bortglömda.
Ett väldigt intressant ämne som man kan lägga mycket tid på att diskutera, tack för ett bra inlägg.
Sorgliga är att man behöver inte sätta sig framför en skärm för att uppmärksamma detta. Ser det dagligen. Vuxna ute med barnvagnar stirrande på telefonen, i lekparken på en bänk medan barnen söker. Men sen kan man vända på det, man ser på café, restauranger där barna sitter med skärmar för att vara stilla och tysta. Vid blöjbyten (egna iakttagelser) för att barna ska ligga stilla, vid måltider i egna hemmet för att slippa höra tjat ja tillfällena är många.
RaderaJag pratar hellre face2face, gestikulerar vilt. Jag pratar hellre och umgås med mina ungar.
Det får mig osökt att tänka på relationsperspektivet. Vi både utvecklas och lär oss i samspel med varandra och vår omgivning, som det socikulturella perspektivet. Och iom att i människor är en storts flockdjur som är beroende av varandra för att må bra, där bekräftelse ligger högre upp på Maslows trygghetstrappa efter mat och sömn och andra basala behov är tillfredsställda, så är detta inte så konstigt. Likväl finns det introverta och extroverta personlighetstyper. Det finns människor som avskärmar sig från andra människor i den utsträckning det går, och vi kan se barn utöva makt och dominansbeteende mot andra barn och få de att må dåligt, precis som även vuxna kan göra mot andra vuxna. Likväl är vi beroende av varandra för vår utveckling och lärandes skull. Och som föregående kommentatör säger, var möter vi helst varandra idag, face to face eller via en skärm?
SvaraRaderaIntressant klipp och skrämmande....
SvaraRaderaJag tycker att många barn idag är väldigt uppmärksamhets-sökande. Kanske har barn alltid varit det men jag har inte så lång erfarenhet av skolan så jag kan inte uttala mig om någon ev. förändring.
Men jag har funderat mycket kring barns önskan om att synas och höras.
Det är viktigt att vi som lärare ser och uppmärksammar varje barn. Men hur är ju frågan?
Hur kan vi planera lektionerna så att vi får tid till varje elev?
Som sagt, intressant ämne som jag kommer fundera mycket kring i framtiden.
Intressant klipp och skrämmande....
SvaraRaderaJag tycker att många barn idag är väldigt uppmärksamhets-sökande. Kanske har barn alltid varit det men jag har inte så lång erfarenhet av skolan så jag kan inte uttala mig om någon ev. förändring.
Men jag har funderat mycket kring barns önskan om att synas och höras.
Det är viktigt att vi som lärare ser och uppmärksammar varje barn. Men hur är ju frågan?
Hur kan vi planera lektionerna så att vi får tid till varje elev?
Som sagt, intressant ämne som jag kommer fundera mycket kring i framtiden.
Utifrån ett sociokulturellt perspektiv så använder vi av oss verktyg(mediering) för att förstå våran omvärld och agera. Språket är ett för viktigt verktyg för att nonchalera bort, extra viktigt blir det då med till ex kroppsspråk för barn som inte är lika verbalt kunniga som en vuxen är. Det är bland annat det som barn ser och lär sig först.
SvaraRaderaDet är viktigt som lärare att se varje elev för att de ska känna sig sedda. Det påverkar både intresset för skolan. Även trivsel och självförtroende i klassen/skolan. Det kan också påverka hur eleverna utvecklas som egna individer. De flesta vuxna minns hur deras skoltid var. Detta är ett bra uppvaknande att fundera kring, som både framtida lärare och som förälder till två barn. Tack för ett intressant Youtube klipp.
SvaraRaderaIntressant, som lärare är det viktigt att se varje elev som en egen individ. Håller med Susanna i ovanstående inlägg att väldigt många barn törstar efter uppmärksamhet, de vill synas. En del mer än andra. Vad beror det på? Är det för att väldigt många föräldrar är "upptagna", att de inte ger sina barn den tiden de behöver? När man ser vuxna och barn ute tillsammans sitter de ofta med en mobil i handen. Är det så man umgås? Intressant och viktigt att tänka på framöver.
SvaraRaderaDet är viktigt att bli sedd. Både som liten och stor. Det är ett väldigt intressant inlägg. Får en att rannsaka sig själv, både som lärare och som förälder.
SvaraRadera