måndag 19 december 2016

Du duger som du är






Om man ska vara helt ärlig så är det inte många som kan vara så elaka som barn egentligen kan vara. Detta gör att det blir svårt för en del barn att faktiskt vara sig själva i en skolmiljö. Varför? Jo för att de oftast är uppfostrade i världen "så gör inte en kille" eller "nä det passar inte för en tjej" eller "nä, killar kan inte ha rosa". Det normativa i samhället som säger HUR vi ska vara, HUR vi ska bete oss, HUR vi ska klä oss. 
Ja visst har vi kommit långt i arbetet mot detta men det är fortfarande lång väg att gå. Till stor del handlar mobbning om just detta att vi skiljer oss från mängden och det är inte bra. Varför ska inte allas vår unika egenart vara den som styr istället för samhällets normer? Vi är inte våra kläder, vårat hår, våra skor, vår väska, vår hatt eller krona, vi är alla vi och vi duger precis som vi är. 

7 kommentarer:

  1. Bra och tydlig serie Gunilla! Håller med dig! Barn är elaka, eller är de ärliga? Och vart kommer det ifrån? Jo man blir som man umgås. Och vem umgås barn med? Sina föräldrar kanske... ganska mycket iaf. Så visst är det lätt att sitta framför tv:n och påpeka hur folk ser ut och tänka att det inte tar fäste på sina barn. Men små grytor har också öron.... Jag har många gånger hört exakt mina ord genom mina barns munnar. Som tur är inget elakt men som en fröken berättade häromdagen, att min minsa son sagt på dagen att han va lite "sleten" Det är ett ord jag använder, som han lärt av mig, som han gjort till sitt eget. Så att barn är elaka eller "ärliga" mot varandra kanske inte i begynnelsen är deras egna ord utan något de hört och testar i olika sammanhang. Då är det extra viktigt att andra finns där och lyssnar och säger ifrån, fostrar. För nog för att fostran är föräldrars största ansvar så är alla vi vuxna (och även barn) ansvariga för andras uppförande. Vi måste våga säga till!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Mimmi för dit svarsinlägg. Ja barn kan vara elaka men deras mening är troligtvis inte att så vara. Barn har oftast inte en aning om vissa begrepp de använder och dess betydelse. När jag växte upp hade min mamma satt ett litet tidningsurklipp på toadörren som löd:
      "Tungan är vassare än en kniv, den kan döda utan att blod flyter".
      Den säger allt men barn har inte konsekvenstänket på samma sätt som vuxna och därför ser de heller inte skadan som kan bli.
      Vi vuxna är de som ska föregå med gott exempel, de gör inte som vi säger, de gör som vi gör och använder våra ord.

      21 december 2016 07:36

      Radera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  4. Ja, jag kan inte annat än att hålla med dig! Som förälder vet man allt för väl om hur barn kan vara mot andra barn. Dock vet jag av egen erfarenhet om hur det är att bli anklagad för vuxenmobbning när det i själva verket känns som om det är jag som blev/blir mobbad, dock har jag kommit längre i livet och ta inte åt mig men reagerar på det! Men en sak är i alla fall säkert och det är att jag är glad över att vi alla är unika.
    Toppen bra seriestripp!

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Allas vår unika egenart" :)
      Barn vet vi vid detta laget har inte samma konsekvenstänk som en vuxen. De använder sig av dessa begrepp och gör ibland inte okej saker för att såra DÄR och DÅ men ser inte hur det påverkar längre fram. De förstår inte ordens betydelse. Ser inte konsekvenserna av sitt handlande på samma sätt.
      Vuxenmobbning är på grund av just detta värre. Barn går inte in och utstuderat ska göra illa andra medans vuxna har kunskaperna om vad användandet av dessa ord och handlande har för påverkan på folk.
      Tack för din kommentar

      Radera
  5. Snygg och lättförstådd seiestripp, om ett alltid aktuellt ämne. Som förälder känner man igen oron. Fick mig att tänka på svts julkalender "Sunes jul" från början på nittiotalet, som jag såg för ett tag sedan. Väldigt intressant ur ett normkritiskt synsätt då Sune är jätterädd för att hans killkompisar skall se att han leker med dockor. Generationen som vuxit upp med den här typen av program med traditionella könsstrukturer arbetar idag flitigt normkritiskt inom media. Årets julkalender Selmas julsaga fick kritik för att männen hade mer talartid. Man vill idag bryta traditionella könsmönster genom att motarbeta det medialt. Jag kan inte annat än fråga mig om effekten kan bli den motsatta.

    SvaraRadera